Björn Afzelius – Juanita lyrics

Juanita, hon var vacker som en gryning
Näare de möttes I Madrid föare längesen
Och han var ung, han var en av många hundra
Som rest ner föare att slåss föare friheten
Och Juanita, hon var med de vid fronten
Och hennes glöd gav de andra kraft och mod
Och om kvällen sjöng hon sånger till gitarren
Om folket och den framtid
Som hon var beredd att försvara med sitt blod

Juanita, han ska alltid komma 'håg dig
Föare hans inre ska du alltid finnas kvar
Juanita, fast han aldrig kunde få dig
Kan han minnas hur stark och fin du var

Men de förlora', föare fascisterna var starka
Och han for hem, med bara bitterheten kvar
Och Juanita måste gömma sig I bergen
Och fast han skrev så fick han aldrig några svar
Men åren gick, och också hjältar blir gamla
Och de fåare hoppas att de yngre vill ta vid
Han blev gift, och fick söner och döttrar
Och hans tid med Juanita
Blev liksom en drömbild från ett annat liv

Juanita, han ska alltid komma 'håg dig
Föare hans inre ska du alltid finnas kvar
Juanita, fast han aldrig kunde få dig
Kan han minnas hur stark och fin du var

Hans båda söner var I Spanien förra sommar'n
Och semestra' på ett nybyggt lyxhotell
De hade träffat en gammal gumma ner vid stranden
Näare de gick ut föare att festa sent en kväll
De hade pratat och berättat vad de hette
Och om sin far som en gång varit I Madrid
Då steg hon upp och sa: "Honom har jag älskat!
Men häare springer ni och göder nåt
Han har bekämpat med risk föare eget liv!

Så ge er av! Jag äare trött på era svängar!
Föare ni fördröjer bara frihetens stund
Och ni borde veta, att turisternas pengar
Äare som honung I förtryckarnas mun! "

Juanita, han ska alltid komma 'håg dig
Föare hans inre ska du alltid finnas kvar
Juanita, fast han aldrig kunde få dig
Kan han minnas hur stark och fin du var