Cornelis Vreeswijk – Ballad Om Hundra År lyrics

Vad blir av alla fagra kvinns
Som varje man så gärna tar I?
Var tror ni Kleopatra finns
Och konung Eriks liten Kari?
Romeos Julia som var I ungdomens fagra blomningsvåare,
Äare lika död som Mata Hari.
Men vad göare det om hundra åare?

Don Juan var en usel skurk.
Han valde vägen som var bred, han.
Sokrates tog sig en riktig slurk
Ur giftbägaren och for hädan.
Han gjorde det med flit emedan
Hans fru var elak och sur och svåare.
Hon gifte säkert om sig sedan,
Men vad göare det om hundra åare?

Casanova äare välbekant,
Mången mö han övermannat.
Och om allt han har sagt äare sant
Var han en så upptagen man,
Att han knappast kan haft tid till annat.
Han har gjort mer än en man förmåare,
Men även hans maskin har stannat,
Och vad göare det om hundra åare?

Var finns Potifars vilda fru?
Hon som drog Josef ned I sängen?
Var finns sköna Susanna nu,
Hon som plaskade I bassängen?
Fast hennes make var en stränge en,
Blottade hon båd' barm och låare.
Nog såg hon gubbarna I terrängen?
Men vad göare det om hundra åare?

Medborgare, vem kan förklara
Att tiden aldrig stilla ståare?
Alla måste vi hädan fara,
Men vad göare det om hundra åare.
Men vad göare det om hundra åare?