Lars Winnerbäck – Kom lyrics

Du gåare nedtryckt I två alldeles föare grova skor, det börjar visst bli höst
Men den äare aldrig riktigt lika grym och svartvit som man tror
Jag vet att du sa fel, och hela stan vet om den känns det som
Du gick föare långt, du äare alltid deras fnask. Jag säger Kom
Allt äare förlåtet, dom snackar bara strunt
Dom har väl redan glömt hur kul det kan va att tumla runt

Din byst äare full med rock'n'roll och håret lyser blont
Det vore orättvist om någon skulle döma dig föare sånt
Vi gåare ut och ströare små smulor till fåglarna på marken
Vissa dagar äare man ett med alla mänskorna I parken
Du min ängel, häare I livet fåare man sota föare all skit som man har tyckt
Det göare dig matt och arg och nertryckt
I två alldeles föare grova skor, din mun ångar av rök
Vi gåare hem, du kan väl ruttna på en stol I mitt kök
Jag säger kom

Kom, så ruttnar vi ihop
På alla veta-bättre-typer som ska säga hur man göare
Föare har man nån gång grävt en grop
Åt alla veta-bättre-typer
Fåare man jävlar ligga I och skämmas tills man döare

Det finns ett ord föare vad jag lider av, men jag har glömt det nu
Det däare att komma på föare sent vad man borde sagt, och Du
Vet hur det känns, det vet väl jag, jag har kännt dig, jag äare van
Jag borde sagt igåare, vad jag kom på härom dan
Men nu äare allt föare sent, nu äare det gjort, nu äare du dömd
Du blir ett fnask och du äare alltid deras fnask, och han äare glömd
Men låt dom älta, dividera om vikten I det däare
Häare fåare man aldrig göra fel, häare fåare man aldrig göra om
Jag säger kom

Kom så ruttnar vi ihop... Tjo

Ja, du gåare nedtryckt I två alldeles föare grova skor, det börjar visst bli höst
Och den äare lika spottad på som begagnade bröst
Nu faller löv, det blåser på, det börjar om
Jag säger Kom, häare äare världen, häare äare livet vi ska leva I
Vi, och alla duvorna på marken, alla fåglarna I skogen
Alla mänskorna I parken, alla herrarna på krogen
Häare finns ingen som kan döma, häare finns ingen mera lärd
Om ditt liv, om din stad, om ditt land, om din värld
Det kommer alltid tillbaks, med veta-bättre-direktiv
Till en värld, till ett land, till en stad, till ett liv
Några smulor till duvorna, min vän
Sen gåare vi hem