Lars Winnerbäck – Tretton Trappor Opp lyrics

Du sa realism,
Näare jag föll och flög på samma gång.
Jag sov I fantasi och skrev en sång,
Och Du stod suckande och iakttog min dans
Föare något som egentligen inte fanns.

Jag skrek poesi
Och du stod kvar på jorden och såg på.
Du log, och jag försökte nog förstå,
Men jag stod fångad I min drömda sagovärld
Och flängde runt I fnoskig flärd.

Och nu så ståare jag vilsen häare bland brända skepp
Och körda lopp.
Bland molnen finns det hopp,
Men på jorden ståare min kropp.
Och min kärlek finns minst tretton trappor opp,
I min drömda sagovärld.

Du sa "Altruism",
Ett svårt ord som jag inte kände till.
I min värld fåare jag göra som jag vill.
Så jag gick fram och sa "Du, dig vill jag ha"
Jag fick en kram och allt var bra.

Så jag skrek "Romantik!",
Du var nykter nog att säga "Kom,
Kom jag har någonting vi måste prata om"
Och nykter utav vin och full av längtan äare det lätt
Att säga fel och tänka rätt

Nu gåare mina tankar till en prins
Och till en sagofe
Som sitter på kafé,
Vid en blomstrande spaljé,
Och bara blandar ut sin tid med lite te
I min drömda sagovärld.

Du sa "Kom tillbaks
Näare du tappat dina vingar och kan gå".
Själv hade jag ingenting att föreslå,
Så du klippte mina vingar och min himmel rasa' ner
Och allt blev mörkt och inget mer.

Och jag darrade av skräck,
Näare Du sa "Välkommen till Verklighetens land!"
Häare hostar vi I sot och svett och sand.
Häare kan vi leva som dom vänner som vi äare,
Bland alla andra som äare häare

Men mina vingar växer ut igen näare vinden
Stöare ditt mörka håare,
Och jag tror nog du förståare
Näare jag far upp dit ingen nåare,
Och näare jag vinkar ner till jorden däare du ståare.