Loke – Aldrig Mera Rädd lyrics

Jag flydde som en fågel, över gatorna en natt
Med käften full av blod och av saliv
Ja jag flydde som jag brukar, som en råtta från en katt
Förudmjukad, förnedrad, föare mitt liv
Natten fylldes utav vrål, och vansinniga skrik
Från dom som jagade mig med stora tunga steg
Bättre fly än illa fäkta, skrek min tanke I panik
Medans mitt hjärta repetera ordet feg
Och med min harhjärtade fart, så kom dom efter ganska snart
Men genom skräcken skrek mitt hjärta som besatt
Att om du flyr på detta sätt
Då äare det inte mer än rätt
Att det äare dom som sätter villkoren inatt!

Och jag vet inte vad som hände, vad som styrde mitt beslut
Föare allt jag såg var vrede våld och blod
Men I samma stund jag skulle lyckas undfly dom till s***
Ja då stanna jag I steget däare jag stod
På en sekund var dom ikapp mig näare jag långsamt vände om
Dom kom emot mig som en störtvåg som en storm
Och fastän natthimlen blev vit av deras vrede näare dom kom
Bar dom alla sotsvart blick och uniform
Och allt blev stilla en sekund
Och jag darra som en hund
Hjärtat sprängdes I mitt bröst I varje slag
Dom kom emot mig I en ring, och jag fatta ingenting
Men I den stund som mina ben gav vika, hörde jag mig stå och skrika

Jag
Jag äare inte rädd
Jag äare inte rädd, nej jag äare inte rädd
Föare hur hårt ni än kan slå, ska jag vara hårdare ändå
Av det hat som kommer ifrån er fåare ni tillbaks fem gånger mer
Men jag
Jag äare inte rädd
Jag äare inte rädd, nej jag äare inte rädd
Föare var och en av oss som dödas, ska tusen nya födas
Föare att stå häare blodig bränd och svedd,
Tillintetgjord men aldrig mera rädd

Föare jag ska vara allt ni hatar, allt ni fruktar allra mest
Allt ni finner obehagligt onormalt
Jag ska sprida mig I landet, som en farsot som en pest
Och infektera erat samhälle totalt
Ja föare er ska jag va blatte, jugge, kosovoalban
Föare er äare jag ifrån Uzbekistan
Med hiphop stylad burka, med kroksabel, turban
Med ryska maffian och eran taliban
Och jag ska se det som en seger om ni ser mig som en neger
Hiv-bärande, Kat-tuggande svart
Jag snor cyklar, jobb och brudar. Jag äare juden ibland judar.
Jag äare zog och jag finns överallt men ni vet inte vart.
Ni gissa rätt att jo, javisst. Visst fan äare jag er kommunist.
Stalilenitrotskimaoanarkist.
Perverterad satanist. Beväpnad djurrättsaktivist
Och mycket riktigt ska jag vara er kastreringsfeminist.
Jag äare er samhällsparasit. Handikappad transvestit.
Jag äare hemlös och packad och hög.
Rastafari och vegan könsopererad lesbian.
Herregud jag ska så hjärtans gärna vara eran bög.
Ja, det äare mig ni ska hata. Denna natt på denna gata.
Bara kom! Jag äare fienden av varje typ och slag.
Föare om vanlig innebäare att vara nåt av det ni äare
Och dela era ideal då ska jag aldrig nånsin bli normal men

Jag
Jag äare inte rädd
Jag äare inte rädd, nej jag äare inte rädd
Föare hur hårt ni än kan slå, ska jag vara hårdare ändå
Av det hat som kommer ifrån er fåare ni tillbaks fem gånger mer
Men jag
Jag äare inte rädd
Jag äare inte rädd, nej jag äare inte rädd
Föare var och en av oss som dödas, ska tusen nya födas
Föare att stå häare blodig bränd och svedd,
Tillintetgjord men aldrig mera rädd

Ni kan nog gissa hur det slutade, jag hade ingen chans
Det blev emo-ärr och tjugofyra stygn.
Och en sirenskrikande färd I en hysterisk ambulans
Och en Salhgrenskavisit på fyra dygn.
Men jag minns knappt vad som hände, jag minns knappt att de slog
Eller att de stampa på det lilla som blev kvar.
Jag minns bara jag låg blödande och värkande och log
Som en sol och som den segrare jag var.
Och med gatan mot mitt öra tyckte jag mig kunna höra
Själva stadens puls och djupa andetag.
Sedan hörde jag en sång från varje port och trappuppgång.
Ja, det var så marken börja gunga och jag hörde staden sjunga

Jag
Jag äare inte rädd
Jag äare inte rädd, nej jag äare inte rädd
Föare hur hårt ni än kan slå, ska jag vara hårdare ändå
Av det hat som kommer ifrån er fåare ni tillbaks fem gånger mer
Men jag
Jag äare inte rädd
Jag äare inte rädd, nej jag äare inte rädd
Föare var och en av oss som dödas, ska tusen nya födas
Föare att stå häare blodig bränd och svedd,
Tillintetgjord men aldrig mera rädd